mittlivsäventyr

Min mor och mormor gav mig idén att börja skriva om mina äventyr och strapatser samt om de erfarenheter som givits mig genom dessa. Jag har inte levt många år av mitt förhoppningsvis långa liv men eskapaderna hitills har ändå varit i många och fartfyllda. Jag har många att tacka som givit mig dessa chanser men några som betytt allra mest i min tillvaro är: Staffan, för att du var den första som visade mig hur man tog på sig en sele och knöt in mig i ett klätterrep för allra första gången (gud vad längesen det känns) och så klart allt annat du lärt mig på vägen, Robert, för att du alltid trodde på mig och gav mig möjligheter att utvecklas i min teknik och pedagogik, Erik, för sällskapen och skratten under alla timmar av övning och kurser, Niklas SKF, som gav mig den bästa gåva som jag någonsin fått - resan till Frankrike och Mount Blanc 2008 (tack för att du valde mig!).
Jag vill också skriva om min saknad av min arbetskollega och klättervän Magnus som försvann från oss alldeles för tidigt (kommer alltid minnas dig!)
Jag hoppas att all läsning ger dig inspiration och jag hoppas kunna skriva om fler äventyr under en mycket, mycket lång tid.
God tur och var rädd om dig därute i det fria!